Fleece - en miljöbov?

I mitt förra inlägg fick jag en fråga om hur jag gör när jag rensar ut fleeceplagg. Kastar i soporna eller skänker bort, vilket medför att plaggen tvättas ändå och sprider ut mikroplasterna. En berättigad fråga! Jag har funderat ett tag och tänker såhär.
 
 
Fleece är i regel gjort av plast, och ibland är den till och med gjord av återvunna PET-flaskor vilket jag sett är ett argument för att fleece är miljövänligt. Nåväl, det finns olika grader i helvetet som man säger. Fleece är konstruerat så att man väver/stickar öglor som frotté och sedan skär man upp öglorna och ruggar upp ytan så den blir luden och mjuk. Det leder alltså till att plastfibrerna lätt släpper från tyget, och jag läste någonstans att när man tvättar en fleecetröja så släpps 1,7 gram plastfibrer från den, eller 1900 plastpartiklar/tvätt. Problemet med de här plastfibrerna är att de är så små så de inte fastnar i filtren på reningsverken, utan åker rakt igenom ut i haven. Ofta drar de med sig föroreningar och fiskar och skaldjur har svårt att se skillnaden på om fibrerna är mat eller inte så risken är stor att de får i sig miljögifter som de här plastfibrerna drar med sig. I förlängningen så får vi människor i oss dessa miljögifter och föroreningar när vi sedan äter fisken eller skaldjuren.
 
 
Ska man då kasta sina fleeceplagg som man har? Nej, jag tycker inte det. Jag tycker det känns dumt att kasta bort plagg man ändå köpt, det blir ju ett resursslöseri även ekonomiskt. Jag tänker att det är bättre att använda plaggen, men fundera på om man verkligen behöver tvätta plagget så ofta? Ibland räcker det att hänga ut plagg och vädra istället för att tvätta, och då kan man minska utsläppet av mikroplaster i vattnet. Dock lossnar det fibrer från plagget ändå vid användning, även om det inte är lika mycket som vid tvätt. Om man ändå inte vill ha plastfleece så är det bättre att lämna plagget till textilåtervinning istället för att kasta i soporna, något som Naturskyddsföreningen rekommenderar, och investera i ett hållbarare plagg i ull eller bomull istället. Fibrerna från ull och bomull är naturliga och nedbrytbara i naturen till skillnad från fleece, så det gör inget att dessa fibrer hamnar i naturen. Numera finns också ullfleece vilket kan vara ett bättre alternativ än plastfleecen, dock är den förstås lite dyrare. 
 
 
Så istället för att i panik kasta bort ett fullt fungerande plagg så är det bättre att använda det på ett vettigt sätt och sedan återvinna det.
Hållbarhet, Inspiration, Miljösnällt #minskaklimatpåverkan, #minskamatsvinnet, Klimatsmart, Ta tillvara

Ät klimatsmart - mina 5 tips

Maten vi äter är en av de större klimatbovarna vi har och då 1/3 av den mat som produceras i världen slängs, så behöver vi fundera kring hur man kan äta mer klimatsmart så miljön påverkas så lite som möjligt. Alla har vi ett ansvar att reflektera över hur vi använder maten och vilken klimatpåverkan vi bidrar till genom vår matkonsumtion. Klimathotet är verkligt (även om många försöker förneka det) och vi måste tänka på vilken jord vi lämnar över till våra barn och kommande generationer. Mitt mål för detta år är att producera så pass mycket grönsaker så vi blir till stor del självförsörjande men jag ska också lära mig mer om vinterodling såväl i växthuset som i kruka på fönsterbrädan. På så sätt hoppas jag kunna minska en del av min klimatpåverkan.
 
Här ger jag mina 5 tips på hur du kan minska din klimatpåverkan genom maten.
 
1. Minska ner på det röda köttet och ät mer vegetariskt.
Till det röda köttet räknas nöt, gris, lamm och vilt. Livsmedelsverket rekommenderar en konsumtion av rött kött till max 500 g/vecka då det minskar risken för cancer i tjocktarmen och ändtarmen. Som hjärtsjuk så fick jag också rekommendationen att minska konsumtionen av rött kött då det är mindre bra för kärlen pga en inflammatorisk process som initieras av köttet. 
 
Bönor, linser, nötter, sojabönor och tofu är jättebra proteinkällor och bättre för miljön än kött, fågel och fisk. Ju mer animaliska produkter man använder desto större miljöpåverkan. Man kan tycka att det bästa för miljön vore att alla blev veganer, men det är ju så också att djuren hjälper till att hålla landskapet öppet så det inte tas över av sly. Som med allt så gäller det att ha en bra balans. Äter man vegetarisk kost bör man vara påläst så man får i sig tillräckligt med järn och B-vitaminer som det finns rikligt av i köttet.
 
2. Ska du äta animaliska produkter: välj bättre kvalitet!
Välj bort den danska fläskfilén eller den Irländska köttfärsen då kvalitén på köttet är sämre. Dels pga sämre djurhållning men också om vi ska tänka transporter som är dåliga för miljön och plågsamt och stressande för djuren. Försök äta så ekologiskt och närproducerat som möjligt. Sök upp gårdar i närheten där du bor som har kött till försäljning, det är bättre för miljön och jag lovar att det är mycket godare kött också! Visst kostar det mer, men om man å andra sidan inte äter kött lika ofta så kan man lägga pengarna på ett kött av bra kvalitet. Har du tur att känna någon som jagar så kan du be att få köpa lite viltkött som älg t ex. Mer ekologiskt kött än så går inte att få.
 
Samma gäller ägg, försök köpa ekologiska närproducerade. Fråga grannarna eller kolla i lokalbladet eller på facebook t ex, där brukar man hitta annonser då och då. 
 
3. Ät säsongsbetonad mat.
Tänk på hur man gjorde förr. Då kunde man inte gå till Ica och köpa jordgubbar i december eller apelsiner i juni, utan då var det att ta vara på den mat som man själva hade odlat och förvarat. Försök hålla koll på vilken mat som är i säsong och ät av den. För visst är det så att de svenska jordgubbarna smakar bättre om vi får längta lite efter dem istället för att vi skulle ha ständig tillgång till dem året om? Nu i januari är det bra att äta potatis och andra rotfrukter, olika kålsorter, svenska äpplen, baljväxter och lök. Perfekt att göra goda soppor, pajer eller gratänger av dessa goda råvaror.
 
4. Ät upp den mat du köper!
Kasta inte fullt fungerande mat, utan ät upp den eller frys in för att ta fram senare. Håll koll i kylen och skafferiet så inte mat gömmer sig bakom något och hinner bli förstört. Lukta och smaka på maten innan du kastar den fastän den passerat bäst före-datum (som bara är en rekommendation). En idé kan vara att göra ett matschema för hela veckan och bara handla mat utifrån det. Inte köpa något som kan vara "bra att ha" utan köp bara det ni verkligen behöver i familjen. När vi började göra matschema så minskade vi både kostnaden och matsvinnet!
 
5. Minska på sockret!
Även om det är gott med socker så är det en bov både för hälsan och för miljön. Vi svenskar äter ca 40 kg socker/person och år (!) och den arealen som vi odlar sockerbetorna på skulle hellre kunna användas till produktion av mat eller biobränsle, enligt en näringsexpert på WWF. Tänkvärt, tycker jag!
 
Har du något mer tips på hur man kan äta klimatsmart?
 
DIY, Hållbarhet, Inspiration, Miljösnällt, Ta tillvara, Utmaning #minskamatsvinnet, DIY, Fond, Hållbart, Utmaning 2019

Minska matsvinnet - gör egen fond

Då tar vi och kickar igång det här årets utmaning: att bli mer hållbar. För att uppdatera dig på vad det var för något så kan du läsa om det HÄR. Januari månad ska alltså handla om olika sätt att minska matsvinnet. SVT sände i november en serie program, "Maträddarna", där Anne Lundberg och kocken Paul Svensson pratar om det enorma matsvinnet och ger tips på hur man kan återvinna mat. Titta gärna på dem och ta till dig av det du känner att du kan och vill göra för att minska matsvinnet.
 
Före jul så gjorde jag och familjen lite traditionell julkorv enligt mormors recept. Det blev lite köttslamsor över när jag malde köttet och det ville jag ju inte slänga. I kylen låg dessutom några vissna morötter och en bit gammal rotselleri, så det fick bli en egenkokt köttfond!
Köttet, grovhackade morötter och grovhackad selleri lades i en kastrull tillsammans med gul lök, purjolök, vitlök, kryddpeppar, vitpeppar, lagerblad och salt. Täck med vatten, tillsätt lite tomatpuré och lite torkad timjan och koka upp. Skumma av och låt sedan puttra på medelvärme i flera timmar. Sila sedan bort köttet och grönsakerna. Smaka av fonden och koka ner den tills den är kraftig i smaken. 
 
Häll upp i istärningsform och frys. Nu har du en ljuvlig, hemlagad fond att berika din köttgryta med!
 
Inspiration, Miljösnällt 2019, Hållbart, Leva hållbart, Miljö, Utmaning, Utmaning 2019

Utmaning 2019: att leva mer hållbart

Jag har som mål nästa år att leva mer och mer hållbart eftersom det är något som behövs, både på det personliga planet såväl som i det stora genom att tänka globalt. "Men jag kan väl inte göra något för att påverka jordens klimat" kanske någon tänker, men jag försöker istället tänka såhär: "Vad bra att jag gör något i mitt lilla hörn av världen, hoppas jag kan få fler med mig så kan vi tillsammans påverka". Jag tror att vi ska försöka tänka på allt positivt vi gör istället för att tänka att min insats inte räcker till och att det är en droppe i det stora havet. I ett längre perspektiv så tänker jag att om jag börjar så kanske jag får in ett nytt tänk hos barnen som sedan sprider det vidare till sina barn som ringar på vattnet, men i nutid så är det väl så att jag vill försöka få in ett nytt tänk hos folk omkring mig såväl som mina kära bloggläsare! Är du redo för en förändring 2019 som är bland det viktigaste du gjort? Läs vidare!
 
 
Men räcker min insats då, särskilt när vi har världsledare idag som anser att miljöhotet är en bluff? Det tycker jag är ett incitament för att kämpa desto mer för att inte jordens krympande resurser ska hinna sina alldeles under de år dessa världsfrånvända personer sitter vid makten och polerar sina foliehattar. Ja, din insats räcker jättebra, för utan dina medvetna val så hade du också bidragit till att jorden utarmas. Vi behöver verkligen stanna upp lite och fundera på hur vi själva kan påverka vår miljö, för vilken jord vill vi lämna över till våra barn och barnbarn?! Men det handlar också om vilken värld vi vill leva i här och nu! Jag tycker det är väldigt positivt att det börjar pratas miljö nu i medierna och att årets julklapp blev det återvunna plagget t ex (jag skriver om det här). Det visar att miljön angår oss alla och nu är en fråga som inte bara s.k. "miljömuppar" bryr sig om. Det är fint och modernt att vara miljömupp idag, för det visar att man bryr sig om något större än en själv och tänker i vidare perspektiv än det rent materiella.
 
En miljömupp? Japp, och en stolt sådan!
 
Det är ju ingen raketforskning jag ska bedriva utan det är ett sätt för mig att bli medveten om vilka val jag gör i vardagen och vad jag kan göra för val som är bättre för miljön. Enkelt, men samtidigt jättesvårt då nya vanor ska brytas och nya fåror ska plöjas i våra inre. Forskningen visar att det tar 66 dagar att skapa en ny vana, så det krävs lite (tanke-)kraft att skapa nya, hållbara vanor då vi är vanemänniskor som hellre lägger vår energi på något annat än att bryta gamla tankemönster och förändra oss.
 
 
Jag kommer alltså att ha olika teman varje månad som jag ska försöka arbeta kring för att nå ett mer miljömedvetet och hållbart tankesätt i vardagen. I begreppet hållbart lägger jag faktiskt in den psykiska hälsan också då den går hand i hand med hur vi tar hand om miljön. Om vi inte mår bra inombords, hur ska vi orka ta hand om det som finns omkring oss?! Det är så viktigt tycker jag eftersom brytandet av gamla vanor handlar i mångt och mycket om psykologi. Dessutom ser man ju i rapport efter rapport att den psykiska hälsan idag (framför allt för de unga) försämras, så det är viktigt att vi vågar prata om det och se på vad vi kan göra för att förbättra vårt mående.
 
 
Jag kommer närmare nyår att skriva en komplett lista på vilka temamånader jag tänker mig att ha med start i januari 2019, och så kommer ett inlägg längre fram om det här med att bryta vanor. 
 
Är det någon mer som kanske är intresserad av att jobba för ett mer hållbart 2019, så kan vi jobba tillsammans och peppa varandra (och andra förstås)? Det vore kul. Häng på vettja och gör en insats för dig själv och för miljön.
 

Vad jag önskar mig i julklapp

Så här dags börjar julklappsönskningarna trilla in från barnen (efter viss påtryckning från oss vuxna...) och nära och kära börjar även fråga mig vad jag önskar mig i julklapp i år. Jag tycker det blir svårare och svårare att säga vad jag önskar mig för varje år eftersom jag egentligen har allt jag behöver i prylväg. Min syster och jag brukar alltid ge strumpor till varandra, för det är ju något som man ALLTID behöver. Men för övrigt ... nej, jag behöver ingenting.
 
I år har jag sagt till maken att jag vill ha en gåva som gör gott för andra. T ex Stadsmissionen eller UNICEF har olika "julpaket" eller "julklappar" som hjälper barn och barnfamiljer på olika sätt. Så många barn i Sverige lever i fattigdom och önskar inget hellre än att få äta sig mätta till jul och kanske få en liten julklapp för att få en jul som "alla andra" kompisar och slippa känna sig utanför när de kommer tillbaka till skolan efter jullovet och alla pratar om vad de fått, vad de ätit och vad de gjort under lovet. Eller alla dessa barn som flyr från krig eller barn som lever under andra svåra förhållanden med sjukdomar och svält. Dessa barn vill jag försöka hjälpa istället genom att dela med mig av det jag har som de saknar, det vill säga pengar. Det önskar jag mig i år.
 
Relaterad bild
 
 
Miljösnällt, Ta tillvara Jul 2018, Årets julklapp 2018

Årets julklapp 2018

Årets julklapp 2018 är en riktig vinst för miljön, och det gläder mig att HUI (Handelns utredningsinstitut) tänker lite utanför boxen och inser att köpa nya prylar inte ligger i tiden. För att få bli årets julklapp så behöver den uppfylla minst ett av följande kriterier:
  • Produkten skall vara en nyhet eller ha fått ett nyväckt intresse under året
  • Produkten skall representera den tid vi lever i
  • Produkten skall svara för ett högt försäljningsvärde eller säljas i ett stort antal enheter
Årets julklapp är alltså det återvunna plagget, och HUI:s motivering lyder:

Årets julklapp 2018 – det återvunna plagget – speglar de svenska konsumenternas intresse för nya hållbara alternativ och ökande oro för klimat och miljö. Med det återvunna plagget fångas en tidsanda där nya affärsmodeller och tekniska innovationer föds och tillsammans skapar en mer hållbar konsumtion.

Konsumentmakt, råvarubrist och klimatförändringar har fått en hel bransch att börja tänka på hur de ska kunna jobba i ett mer cirkulärt system, där materialen i våra kläder ska gå att använda gång på gång. Konsumenternas efterfrågan och tekniska innovationer har gjort etik och miljö till ett konkurrensmedel där den långsiktiga överlevnaden i modehandeln kräver en hållbar kollektion.

Det återvunna plagget uppfyller alla tre kriterierna då det fått ett nyväckt intresse, det representerar den tid vi lever i och säljs i ett stort antal. Second hand och loppisar har aldrig varit så populära som nu, och butikerna satsar mer och mer på återvunnet material i olika produkter vilket är ett resultat av insikten att våra resurser inte är oändliga och ett ökat intresse för att leva hållbart hos befolkningen. Ett modernt och samhällsnyttigt beslut, tycker jag, och jag hoppas att intresset för och medvetenhet kring cirkulär ekonomi kommer öka i och med detta. Hurra! Det är trots allt inget revolutionerande som kommer hända i samhället, men det är i alla fall ett steg på rätt väg.

När jag handlade på loppis häromdagen så gav jag mig själv en tidig julklapp alltså. Kan inte bli bättre än så.

 
 

 

DIY, Drycker, Miljösnällt, Ta tillvara DIY, Havremjölk

Göra egen havremjölk

Hej och god kväll!
 
Idag är det torsdag och snart är denna vecka slut. Himmel vad fort det går! Jag har redan börjat ladda inför julen med att buda på en massa julprylar på tradera. Maken knorrar lite, men jag budar vidare. Hehe... 
 
Idag blir det ett recept på egen, hemgjord havremjölk. Att köpa havremjölk i butik är jättedyrt så det blir mycket billigare att göra egen, särskilt för mig som inte dricker vanlig mjölk utan använder bara havremjölk, t ex i kaffe/te. Det är snabbgjort (förutom tiden då det ska rinna av) och så käns det bra att göra egen mat. Om man dessutom gör mjölken på ekologiska havregryn och ekologisk olja så är det ju ännu bättre.
 
Det här behöver du:
1 liter kallt vatten
3 dl havregryn 
3 msk neutral olja (t ex raps)
1 krm salt
 
Så här gör du:
Blanda ihop allt i en bunke och mixa med mixerstav en stund tills det blir som en välling. Häll upp i silduk (finns billigt på t ex Åhléns, Ica eller Coop) eller en gammal handduk som man lägger i en sil och låt rinna av 30-60 minuter. Det blir lite kleggigt i silduken så man får röra om lite så rinner det på bättre.
 
Häll upp i en kanna eller en fin flaska. Den här satsen räcker till typ 7-8 dl havremjölk och konsistensen blir som mellanmjölk. Vill man ha tunnare så ta mer vatten. 
 
I butik kostar en liter havremjölk runt 20 kr/liter, men om man gör själv landar det på 3-4 kr/liter om man tar ekologiska gryn och olja. Det blir stor skillnad om man använder mycket havremjölk!
 
Jaha, och "havreklegget" som blir kvar i silduken? Det bakar jag bröd på. Här slängs ingenting!
 
 
Hemma hos Nina, Inredning, Miljösnällt, Ta tillvara Gunnar Ander, Jul, Loppis

Loppisfynd

Hejsan!
 
Gråvädret fortsätter oförtrutet, men idag blev det en reva i molnen en stund så jag och min kollega gick ut en sväng till en loppis som finns här i närheten. Skönt att komma ut en stund, och samtidigt kul att gå på loppis och börja kolla läget inför julen. Nu har de börjat sälja julsaker för fullt och det var verkligen fyllt av nostalgi att gå och spana på gamla (jul-)saker som jag minns från barndomen. Men några fynd gjorde jag i alla fall.
Den här serien av Gunnar Ander är så otroligt vacker. Vi hade ett sådant här tårtfat hemma när jag var barn och så hade vi assietter till. Tyvärr gick många av tallrikarna sönder i de känsliga hjärtana och fatet är jag osäker på om det gick sönder också eller om min syster har det. Nu hittade jag det här fatet på loppisen och blev så glad då det bara kostade 20 kr! Helt otroligt billigt och jag blev så glad när det bara låg där och skrek "köp mig"! Och vem är jag att säga nej till en sådan begäran?!
 
En härligt julröd ljusstake till julbordet.
 
6 st små pajformar som var helt oemotståndliga.
 
Allt detta plus två julkulor för enbart 50 kr. Otroligt billigt. Dessutom gillar jag tänket med återvinning då sakerna får ett nytt hem istället för att bara kastas bort. Jag hänger en del på Tradera och Blocket också, och igår budade jag hem en liten jättesöt jullöpare. Så mycket gamla fina julsaker som finns. Jag vill ha så mycket, men tyvärr så hinner jag ju inte hänga på Tradera på jobbet, så idag missade jag ett par budgivningar. Jaja. Bara leta vidare.
 
Brukar ni handla på loppis?
 
Inspiration, Miljösnällt, Ta tillvara #minskamatsvinnet, Maträddarna, Matsvinn

Om det helt galna matsvinnet

Hej!
 
Idag tänkte jag prata om ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat, och jag är så glad att det nu uppmärksammas mer och mer i medierna. Jag pratar om matsvinnet. Enligt naturvårdsverkets sida så kastar vi mat motsvarande 97 kg per person och år eller 1 kg/dag i en familj om 4 personer. 1 kilo mat per dag som kastas i en familj! Det är ju helt galet egentligen! Naturvårdsverket listar upp några orsaker till varför hushållen kastar så mycket mat:
  • planering av inköp blir eftersatt
  • överinköp leder till att livsmedel hinner bli för gamla
  • bäst före dag feltolkas
  • att alla delar av råvarorna eller resterna inte tas tillvara
  • förpackningar inte töms ordentligt
"Här handlar det i hög grad om konsumtionsmönster, beteende och attityder. Det höga tempot i samhället med allt högre förväntningar på materiell standard gör att hushållen idag ofta lider av brist på tid för att mer än nödvändigt engagera sig i matlagning." (källa: Naturvårdsverket)
 
Det jag tycker är mest beklämmande är att så många feltolkar "Bäst före-dag" och tror att det är samma sak som "Sista förbrukningsdag". I en artikel  från SVT läste jag att så många som en tredjedel av en grupp undersökta människor inte visste skillnaden på "Bäst före-dag" och "Sista förbrukningsdag"! En tredjedel som inte kan skillnaden mellan bäst före och sista förbrukningsdag! Inte konstigt att så mycket mat slängs. 
Den devisen ska man alltid utgå ifrån när det gäller mat. Mat som t ex ägg kan i kylskåpstemperatur hålla flera veckor eller till och med månader efter "Bäst före-datumet" som är baserat på om äggen förvaras i rumstemperatur. Att det finns bäst före på socker förvånar mig storligen ska jag erkänna. Socker är ju ett konserveringsmedel, och varför det behövs ett bäst före på det förstår jag faktiskt inte. Socker blir inte gammalt om det förvaras rätt. Mjöl däremot innehåller fetter som kan härskna, liksom nötter och frön så de ska slängas om de smakar illa. Där gäller återigen att smaka sig fram.
 
På SVT har en serie börjat sändas som jag tycker verkar lovande; Maträddarna. Det är kocken Paul Svensson som går i bräschen för att minska matsvinnet i restaurangbranschen och Anne Lundberg som ska ta reda på vad man kan göra för att minska svinnet och ger även lite tips och recept. Första programmet sändes förra veckan och kan ses på SVT-play. Klicka HÄR för att se programmet. Nästa program kommer på torsdag.
Bildresultat för maträddarna
(Bild från SVT)
 
I programmet pratas det om dumpstring, dvs att ta vara på mat som slängts från affärer t ex, och de följer en person som hämtar mat ur en container. Helt galet hur mycket bra mat som dumpas från affärerna för att de ser lite konstiga ut, t ex äpplen med små skador i skalet eller bananer med bruna prickar, paprikor som är lite skrynkliga. Så otroligt mycket mat som kastas som är fullt ätbar! Jag blir så arg när jordens resurser slösas på detta sätt! En tredjedel av den mat som produceras i världen slängs! Den maten kan föda 3 miljarder människor. Försök föreställa er de siffrorna. Det är helt groteskt när man sätter det i relation. Människor svälter i världen och här kastar vi morötter för att de är lite mjuka. 
 
Jag och min familj har helt klart blivit mycket mer medvetna om detta och försöker verkligen att ta vara på den mat vi köper. Vi har börjat göra matschema och börjar nu handla bara det vi ska äta i veckan för att slippa ha denna mat i kylen som ligger och tar plats, och sedan hamnar längst bak i kylen och måste sedan kastas för att det blir bortglömt. I helgen började jag rensa ur vårt skafferi på gammal mat som legat där som "bra-att-ha-mat" och som hunnit bli förstörd. Kaffe, nötter, mjöl, kex... Allt som hunnit bli gammalt och dåligt (enligt devisen ovan) hamnade i komposttunnan. Det skar verkligen i hjärtat att slänga så mycket, men nu ska det bli bättring på att inte handla hem så mycket onödig mat. 
 
 
  • Planera veckans mat - gör matschema
  • Köp inte mer än det som behövs för veckans matschema. Inget spontanköp eller "kan-vara-bra-att-ha-hemma".
  • Gör matlådor av överbliven middagsmat.
  • Blir det en stekbit över från söndagssteken? En bit julskinka eller överbliven kassler? Frys in - det är jättebra att göra pytt av.
  • Börjar frukten bli tråkig? Gör en smoothie till frukost eller skär i bitar och frys in.
  • Börjar grönsakerna bli vissna? Gör en god gryta eller en grytbas av grönsaker och frys in.
  • Se till att tömma förpackningar! En yoghurtförpackning t ex kan innehålla jättemycket om man inte klämmer ur ordentligt, och det är ju väldigt onödigt att slänga bort kanske 1 dl yoghurt för att man inte orkar klämma ihop förpackningen.
  • Leta mat i butiken som är på väg att närma sig Bäst före-datumet. Det är ofta billigare så man tjänar någon krona på det också.
  • Jag vill gärna tipsa om Matsmart (utan att på något sätt vara sponsrad) där man kan köpa mat som är nära utgångsdatum för en superbillig peng. 
  • Mathem (inte sponsrad här heller) har också en kasse med andra sorteringens frukt och grönt för en billig slant som vi brukar nyttja.
  • Sist men inte minst: titta, lukta, smaka! 
Hur går dina tankar kring detta? Har du något mer tips för att minska matsvinnet?
 
 
Drycker, Miljösnällt, Odlarlycka, Ta tillvara, Tillbehör Husmor, Körsbär, Likör, Miljösnällt, Mos, Nektariner, Plommon, Päron, Rabarber, Saft, Sylt, Ta tillvara, Äppelmos

September - en ta tillvara-månad

Hejsan!
 
Mår du bra i kylan? Visst är det LJUVLIGT med höst? Jag älskar sommaren, men hösten här i Sverige är så underbar med sin klara luft och vackra färger i träd och buskar. Många som bor utomlands brukar säga att de saknar just detta med Sverige; årstidsväxlingarna. Jag förstår dem verkligen. Den enda årstid jag kan vara utan är vintern såsom den är i november/december: regnig, dimmig, tung och mörk. Hu. Det klarar mitt kynne inte av ett längre tag. Tur då det kommer en jul med ljusstakar och stjärnor som lyser upp överallt. Jag älskar verkligen julen då det är så himla mysigt att umgås och äta god mat tills man spricker.
 
 
Men tillbaka till september. Den här månaden är det full fart bland mina grytor och kastruller då jag tar tillvara frukt och grönt för fullt. Både från egen odling, från generösa människors odlingar och det som är köpt. Vi brukar handla från Mathem, och där hade de sist en blandad kasse med frukt och grönt som var andra sortering pga någon liten defekt på skalet eller liknande. En sådan 4 kg kasse kostade oss inte många kronor och vi fick massor med goda frukter och jättefina grönsaker. En eloge till Mathem som gör detta, fler borde ta efter (OBS - jag är inte sponsrad här). Bland annat gjorde jag en marmelad på päron som började bli bruna och fula, men det var ju bara att skära bort det skadade och hacka ner i en kastrull med citron, vanilj, päronkonjak och socker så blev det en helt ljuvlig marmelad att ha till ost t ex.
 
Parallellkokning av päron- och plommonmarmelad.
 
Mer parallellkokning av nektarinsylt och rabarbersaft (1 september!)
 
Nektarinsylten. Underbart god!
 
Förra året testade jag att göra syltade gröna tomater eftersom det knappt blev någon tomatskörd då det var så kylslaget.
 
Den här märkliga sommaren förde också med sig en omskörd av rabarbern så jag kunde göra ett par liter rabarbersaft i början av september! Inte särskilt träig var den heller, men det spelar inte så stor roll om jag ändå ska göra saft av den.
 
 
Äppelmos i massor har jag gjort (så mycket att burkarna tog slut och jag fick frysa in i plastpåsar), och en underbart god körsbärslikör från pappas gamla recept (may he rest in peace).
 
 
Längtar till nästa år då jag har ett lite större grönsaksland där det kommer trängas massor med godsaker som sedan ska fylla upp mina förråd.
 
Brukar ni ta tillvara på höstens skörd att ha i frys eller skafferi? Vad har ni då? 
 
Visa fler inlägg