Hejsan!
 
Mår du bra i kylan? Visst är det LJUVLIGT med höst? Jag älskar sommaren, men hösten här i Sverige är så underbar med sin klara luft och vackra färger i träd och buskar. Många som bor utomlands brukar säga att de saknar just detta med Sverige; årstidsväxlingarna. Jag förstår dem verkligen. Den enda årstid jag kan vara utan är vintern såsom den är i november/december: regnig, dimmig, tung och mörk. Hu. Det klarar mitt kynne inte av ett längre tag. Tur då det kommer en jul med ljusstakar och stjärnor som lyser upp överallt. Jag älskar verkligen julen då det är så himla mysigt att umgås och äta god mat tills man spricker.
 
 
Men tillbaka till september. Den här månaden är det full fart bland mina grytor och kastruller då jag tar tillvara frukt och grönt för fullt. Både från egen odling, från generösa människors odlingar och det som är köpt. Vi brukar handla från Mathem, och där hade de sist en blandad kasse med frukt och grönt som var andra sortering pga någon liten defekt på skalet eller liknande. En sådan 4 kg kasse kostade oss inte många kronor och vi fick massor med goda frukter och jättefina grönsaker. En eloge till Mathem som gör detta, fler borde ta efter (OBS - jag är inte sponsrad här). Bland annat gjorde jag en marmelad på päron som började bli bruna och fula, men det var ju bara att skära bort det skadade och hacka ner i en kastrull med citron, vanilj, päronkonjak och socker så blev det en helt ljuvlig marmelad att ha till ost t ex.
 
Parallellkokning av päron- och plommonmarmelad.
 
Mer parallellkokning av nektarinsylt och rabarbersaft (1 september!)
 
Nektarinsylten. Underbart god!
 
Förra året testade jag att göra syltade gröna tomater eftersom det knappt blev någon tomatskörd då det var så kylslaget.
 
Den här märkliga sommaren förde också med sig en omskörd av rabarbern så jag kunde göra ett par liter rabarbersaft i början av september! Inte särskilt träig var den heller, men det spelar inte så stor roll om jag ändå ska göra saft av den.
 
 
Äppelmos i massor har jag gjort (så mycket att burkarna tog slut och jag fick frysa in i plastpåsar), och en underbart god körsbärslikör från pappas gamla recept (may he rest in peace).
 
 
Längtar till nästa år då jag har ett lite större grönsaksland där det kommer trängas massor med godsaker som sedan ska fylla upp mina förråd.
 
Brukar ni ta tillvara på höstens skörd att ha i frys eller skafferi? Vad har ni då? 
 
Hej!
 
Åh, så roligt att så många kom och besökte min blogg igår! Välkomna ska ni vara, och hoppas ni hittar tillbaka hit igen. Det verkar som stress engagerar många, och jag kommer förmodligen skriva mer om det framöver.
 
Idag tänkte jag byta ämne helt och prata om disktrasor. Närmare bestämt disktrasor man gör själv. Det är relativt snabbgjort (beroende på hur van du är att sticka/virka) och relativt enkelt (beroende på vilket mönster du använder). Mina disktrasor brukar jag virka i snäckmönster, men det går att virka hur som helst. Bara din fantasi sätter stopp. HÄR  finns t ex att ladda ner beskrivningar på både stickade och virkade trasor, annars är det bara att googla. Här är några av mina skäl till varför det är bättre att göra egna disktrasor än att köpa.
 
 
De flesta disktrasor idag förefaller inte innehålla så mycket plast som man skulle kunna tro, men å andra sidan så är materialet hårt processat med kemikalier och färger som påverkar vår miljö negativt. Sedan ska ju disktrasorna transporteras, vilket innebär vägslitage och bensinutsläpp som ökar på mikropartiklarna i luften som är skadliga för oss. I förlängningen så bidrar ju de hemgjorda trasorna också till att sopberget minskar en aning.
 
Att sitta försjunken i ett handarbete är faktiskt riktigt skönt, för då kan man verkligen inte tänka på något annat än "aviga och räta". Försöker man tänka på något annat så räknar man oftast fel och då får man irriterande nog börja om. Det är som ett pass mindfulness - man tvingas vara här och nu och släppa allt jobbigt omkring en för ett litet tag. Blodtrycket och pulsen sjunker och nivåerna av stresshormoner minskar i blodet. 
 
Att ge bort en hemvirkad eller hemstickad trasa är väl en underbar gåva till någon man tycker om?!  De finaste presenterna man kan ge till mig är det som är hemgjort. Barnens teckningar eller deras kreationer av toarullar t ex. Den födelsedagspresent jag blivit mest glad för var faktiskt ett recept på fruktsallad som min då 8-åriga dotter hade skrivit på en lapp, ritat fint och slagit in fint. Jag har kvar receptet än. En fd kollega till mig gav bort hemgjorda disktrasor till förskolepersonalen på hennes barns förskola, och de blev mycket uppskattade!
 
Inte för att disktrasor är det som kanske gräver djupa hål i hushållsekonomin och ruinerar en, men i längden så blir det ju billigare, även om du kanske köper ett dyrare garn. Dessa trasor kan återanvändas år efter år, och då de kan tvättas med vanliga tvätten så blir det ju ingen extra belastning
 
Sticka eller virka på gamla garnrester av bomull eller lin som ligger och skräpar till ingen nytta. Fråga farmor eller mormor om hon har något nystan någonstans som du kan få ta, så slipper du gå och köpa garn. Mycket bättre!
 
 
 
Hur sköter man om en virkad/stickad disktrasa?
  • Byt ofta (du behöver därför göra flera trasor att alternera mellan)
  • Skölj ur ordentligt efter varje användning
  • Häng upp att torka
  • Tvätta den med vanliga tvätten 60-90 grader
  • Koka i kastrull någon gång emellanåt (jag kör kanske 1 gång/månad) för att ta död på alla eventuella bakterier som ligger och lurar i vassen, nej, trasan menar jag. Trasan.