Bröd, Hållbarhet, Inspiration, Ta tillvara #minskamatsvinnet, Bröd, Matsvinn

Mitt goda antisvinn-bröd

Till helgfrukost brukar vi i regel dricka hemmagjord juice på billig frukt och grönsaker som är i säsong nu. Det är också bra att kunna göra juice på frukt som ligger i skålen och ser trist ut eller någon halvskrumpen morot. Idag blev det en supergod juice på apelsin och morot. 
 
 
Problemet när man juicar är att det blir en del rester kvar från frukten/grönsakerna. Skalen tas bort så det som blir kvar är fibrerna (beroende på frukt - äpplen har skalet och kärnhusen kvar tex när vi juicar). Det känns så dumt att bara kasta bort, så idag testade jag en ny variant av bröd där jag tillsätter dessa fibrer för att dels minska svinnet men också för att göra brödet nyttigare. Jag tillsatte också resterna av morgongröten av steel cut oats (havrekross) i degen. Ett jättebra sätt att ta vara på svinnet.
 
 
Grunden till brödet hittar du HÄR (klick). Jag tog grahamsmjöl och vetemjöl, jäst förstås, lite rårörsocker, vatten och olja, salt och malda pomeransskal (passar gott med apelsinresterna) och så fibrerna från juicen samt grötresterna. Jäs x 2 och grädda i 200 grader ca 35 minuter. Det blev riktigt bra! Saftigt och underbart gott. Särskilt bra känns det att inte slänga bra mat utan ta vara på resterna på ett lite annat sätt. 
 

Fleece - en miljöbov?

I mitt förra inlägg fick jag en fråga om hur jag gör när jag rensar ut fleeceplagg. Kastar i soporna eller skänker bort, vilket medför att plaggen tvättas ändå och sprider ut mikroplasterna. En berättigad fråga! Jag har funderat ett tag och tänker såhär.
 
 
Fleece är i regel gjort av plast, och ibland är den till och med gjord av återvunna PET-flaskor vilket jag sett är ett argument för att fleece är miljövänligt. Nåväl, det finns olika grader i helvetet som man säger. Fleece är konstruerat så att man väver/stickar öglor som frotté och sedan skär man upp öglorna och ruggar upp ytan så den blir luden och mjuk. Det leder alltså till att plastfibrerna lätt släpper från tyget, och jag läste någonstans att när man tvättar en fleecetröja så släpps 1,7 gram plastfibrer från den, eller 1900 plastpartiklar/tvätt. Problemet med de här plastfibrerna är att de är så små så de inte fastnar i filtren på reningsverken, utan åker rakt igenom ut i haven. Ofta drar de med sig föroreningar och fiskar och skaldjur har svårt att se skillnaden på om fibrerna är mat eller inte så risken är stor att de får i sig miljögifter som de här plastfibrerna drar med sig. I förlängningen så får vi människor i oss dessa miljögifter och föroreningar när vi sedan äter fisken eller skaldjuren.
 
 
Ska man då kasta sina fleeceplagg som man har? Nej, jag tycker inte det. Jag tycker det känns dumt att kasta bort plagg man ändå köpt, det blir ju ett resursslöseri även ekonomiskt. Jag tänker att det är bättre att använda plaggen, men fundera på om man verkligen behöver tvätta plagget så ofta? Ibland räcker det att hänga ut plagg och vädra istället för att tvätta, och då kan man minska utsläppet av mikroplaster i vattnet. Dock lossnar det fibrer från plagget ändå vid användning, även om det inte är lika mycket som vid tvätt. Om man ändå inte vill ha plastfleece så är det bättre att lämna plagget till textilåtervinning istället för att kasta i soporna, något som Naturskyddsföreningen rekommenderar, och investera i ett hållbarare plagg i ull eller bomull istället. Fibrerna från ull och bomull är naturliga och nedbrytbara i naturen till skillnad från fleece, så det gör inget att dessa fibrer hamnar i naturen. Numera finns också ullfleece vilket kan vara ett bättre alternativ än plastfleecen, dock är den förstås lite dyrare. 
 
 
Så istället för att i panik kasta bort ett fullt fungerande plagg så är det bättre att använda det på ett vettigt sätt och sedan återvinna det.
DIY, Drycker, Inspiration, Ta tillvara Apelsiner, Apelsinsaft, DIY, Hemgjord, Ta tillvara

Godaste hemgjorda apelsinsaften

Nu är det citrussäsong, så då kan man passa på att köpa apelsiner billigt. På vår Coop kan man köpa stora påsar med andrasortering av frukt för en jättebillig peng. Idag köpte vi en 3 kg påse för 25 kr. En smårutten apelsin fick vi ta bort ur påsen, annars var frukten fin. När man har så fin frukt så passar det jättebra att göra en supergod apelsinsaft som dessutom är lättgjord.
 
 
 
För lite drygt 1 liter saft:
1 kg apelsiner (helst ekologiska)
9 dl strösocker
1 msk citronsyra
5 dl kokande vatten
 
Skrubba apelsinerna väl under hett vatten i kranen. Skala dem med potatisskalare och försök få med så lite som möjligt av det vita. En av apelsinerna kan man gärna riva skalet på så smakar det mer. Lägg skalen tillsammans med socker och citronsyra i en bunke och häll över 5 dl kokande vatten. Rör om ordentligt och låt svalna i bunken. Rör om då och då så sockret löses ordentligt. Pressa saften ur apelsinerna och häll ner det i bunken. Sila och häll sedan upp på rena, kalla flaskor. Förvara svalt.
 
Hållbarhet, Inspiration, Miljösnällt #minskaklimatpåverkan, #minskamatsvinnet, Klimatsmart, Ta tillvara

Ät klimatsmart - mina 5 tips

Maten vi äter är en av de större klimatbovarna vi har och då 1/3 av den mat som produceras i världen slängs, så behöver vi fundera kring hur man kan äta mer klimatsmart så miljön påverkas så lite som möjligt. Alla har vi ett ansvar att reflektera över hur vi använder maten och vilken klimatpåverkan vi bidrar till genom vår matkonsumtion. Klimathotet är verkligt (även om många försöker förneka det) och vi måste tänka på vilken jord vi lämnar över till våra barn och kommande generationer. Mitt mål för detta år är att producera så pass mycket grönsaker så vi blir till stor del självförsörjande men jag ska också lära mig mer om vinterodling såväl i växthuset som i kruka på fönsterbrädan. På så sätt hoppas jag kunna minska en del av min klimatpåverkan.
 
Här ger jag mina 5 tips på hur du kan minska din klimatpåverkan genom maten.
 
1. Minska ner på det röda köttet och ät mer vegetariskt.
Till det röda köttet räknas nöt, gris, lamm och vilt. Livsmedelsverket rekommenderar en konsumtion av rött kött till max 500 g/vecka då det minskar risken för cancer i tjocktarmen och ändtarmen. Som hjärtsjuk så fick jag också rekommendationen att minska konsumtionen av rött kött då det är mindre bra för kärlen pga en inflammatorisk process som initieras av köttet. 
 
Bönor, linser, nötter, sojabönor och tofu är jättebra proteinkällor och bättre för miljön än kött, fågel och fisk. Ju mer animaliska produkter man använder desto större miljöpåverkan. Man kan tycka att det bästa för miljön vore att alla blev veganer, men det är ju så också att djuren hjälper till att hålla landskapet öppet så det inte tas över av sly. Som med allt så gäller det att ha en bra balans. Äter man vegetarisk kost bör man vara påläst så man får i sig tillräckligt med järn och B-vitaminer som det finns rikligt av i köttet.
 
2. Ska du äta animaliska produkter: välj bättre kvalitet!
Välj bort den danska fläskfilén eller den Irländska köttfärsen då kvalitén på köttet är sämre. Dels pga sämre djurhållning men också om vi ska tänka transporter som är dåliga för miljön och plågsamt och stressande för djuren. Försök äta så ekologiskt och närproducerat som möjligt. Sök upp gårdar i närheten där du bor som har kött till försäljning, det är bättre för miljön och jag lovar att det är mycket godare kött också! Visst kostar det mer, men om man å andra sidan inte äter kött lika ofta så kan man lägga pengarna på ett kött av bra kvalitet. Har du tur att känna någon som jagar så kan du be att få köpa lite viltkött som älg t ex. Mer ekologiskt kött än så går inte att få.
 
Samma gäller ägg, försök köpa ekologiska närproducerade. Fråga grannarna eller kolla i lokalbladet eller på facebook t ex, där brukar man hitta annonser då och då. 
 
3. Ät säsongsbetonad mat.
Tänk på hur man gjorde förr. Då kunde man inte gå till Ica och köpa jordgubbar i december eller apelsiner i juni, utan då var det att ta vara på den mat som man själva hade odlat och förvarat. Försök hålla koll på vilken mat som är i säsong och ät av den. För visst är det så att de svenska jordgubbarna smakar bättre om vi får längta lite efter dem istället för att vi skulle ha ständig tillgång till dem året om? Nu i januari är det bra att äta potatis och andra rotfrukter, olika kålsorter, svenska äpplen, baljväxter och lök. Perfekt att göra goda soppor, pajer eller gratänger av dessa goda råvaror.
 
4. Ät upp den mat du köper!
Kasta inte fullt fungerande mat, utan ät upp den eller frys in för att ta fram senare. Håll koll i kylen och skafferiet så inte mat gömmer sig bakom något och hinner bli förstört. Lukta och smaka på maten innan du kastar den fastän den passerat bäst före-datum (som bara är en rekommendation). En idé kan vara att göra ett matschema för hela veckan och bara handla mat utifrån det. Inte köpa något som kan vara "bra att ha" utan köp bara det ni verkligen behöver i familjen. När vi började göra matschema så minskade vi både kostnaden och matsvinnet!
 
5. Minska på sockret!
Även om det är gott med socker så är det en bov både för hälsan och för miljön. Vi svenskar äter ca 40 kg socker/person och år (!) och den arealen som vi odlar sockerbetorna på skulle hellre kunna användas till produktion av mat eller biobränsle, enligt en näringsexpert på WWF. Tänkvärt, tycker jag!
 
Har du något mer tips på hur man kan äta klimatsmart?
 
DIY, Hållbarhet, Inspiration, Ta tillvara, Tillbehör #minskamatsvinnet, DIY, Gör själv, Hemgjord, Hållbart, Pesto, Ta tillvara

Pesto à la Cajsa Warg

Nu när julhelgerna är på sluttampen och massor med rester tronar i våra kök så är det dags att ta vara på dem. Förmodligen har ni (liksom jag) en eller flera krukor med färska örter som står på köksbänken och kanske ett par rester av ostar i kylen som man inte vet vad man ska göra med. Här har ni lösningen: en pesto! Pesto är så tacksamt att göra då det går att slänga i nästan vad som helst för att få lite variation, det måste inte vara basilika, parmesan och pinjenötter. Man gör som Cajsa Warg: man tar vad man har.
 
Basilika - byt ut mot blandade örter, ruccola eller spenat eller en blandning av dessa.
Pinjenötter - byt ut mot solrosfrön eller mandel.
Parmesan - byt ut mot den ost du har hemma, helst en lite smakrikare ost men en skalk från julost funkar också. Västerbottenost, Gruyère eller vanlig Prästost är smarrigt att ha i.
 
Pesto är så bra att använda som tillbehör till kyckling eller pålägg på en baguett, eller så kan den vara en ensamrätt med enbart lite nykokt pasta. Mums. Har du en överbliven citron kan du med fördel riva ner lite skal i peston - det blir ljuvligt gott!
 
Jag har inget exakt recept utan brukar höfta till det lite, men ungefär de här måtten brukar jag ha:
1 dl frön/nötter
några ordentliga nävar med bladgrönt
1 dl riven ost
1-2 vitlöksklyftor
1 dl olivolja
svartpeppar och örtsalt efter smak
ev lite citronzest (endast det gula - får du med det vita smakar det beskt)
 
Rosta fröna lätt i en torr stekpanna (se upp så de inte bränns!). Om mandel används så kan de hackas i bitar först så blir det enklare att mixa sedan. Lägg allt utom oljan i en mixer och blanda ordentligt. Tillsätt sedan oljan i en fin stråle medan du mixar tills du får en lagom konsistens. Tillsätt salt och peppar och blanda om.
 
För övrigt är det lite omtvistat huruvida det verkligen var Cajsa Warg som myntade uttrycket "Man tager vad man haver" även om det tillskrivs henne.
 
DIY, Hållbarhet, Inspiration, Miljösnällt, Ta tillvara, Utmaning #minskamatsvinnet, DIY, Fond, Hållbart, Utmaning 2019

Minska matsvinnet - gör egen fond

Då tar vi och kickar igång det här årets utmaning: att bli mer hållbar. För att uppdatera dig på vad det var för något så kan du läsa om det HÄR. Januari månad ska alltså handla om olika sätt att minska matsvinnet. SVT sände i november en serie program, "Maträddarna", där Anne Lundberg och kocken Paul Svensson pratar om det enorma matsvinnet och ger tips på hur man kan återvinna mat. Titta gärna på dem och ta till dig av det du känner att du kan och vill göra för att minska matsvinnet.
 
Före jul så gjorde jag och familjen lite traditionell julkorv enligt mormors recept. Det blev lite köttslamsor över när jag malde köttet och det ville jag ju inte slänga. I kylen låg dessutom några vissna morötter och en bit gammal rotselleri, så det fick bli en egenkokt köttfond!
Köttet, grovhackade morötter och grovhackad selleri lades i en kastrull tillsammans med gul lök, purjolök, vitlök, kryddpeppar, vitpeppar, lagerblad och salt. Täck med vatten, tillsätt lite tomatpuré och lite torkad timjan och koka upp. Skumma av och låt sedan puttra på medelvärme i flera timmar. Sila sedan bort köttet och grönsakerna. Smaka av fonden och koka ner den tills den är kraftig i smaken. 
 
Häll upp i istärningsform och frys. Nu har du en ljuvlig, hemlagad fond att berika din köttgryta med!
 

Att vara beredd på katastrofer

Gott nytt år på dig! Hoppas du fick en härlig nyårsafton och nyårsdag! Själv hade jag syster med sambo och yngste sonen på besök samt dottern med sambo. Så mysigt! Vi satt uppe på nyårsaftonen och spelade ett nytt frågespel till klockan var närmare tre på natten! Jag som brukar krokna vid tio-tiden! Dagen efter blev det filmhäng i soffan och på kvällen hemgjord pizza. Precis sådär lugnt och mysigt som jag vill ha det.
 
På nyårsdagsnatten stormade det rejält här och strömmen försvann av och till hela natten. På morgonen när vi vaknade så var det strömlöst och prognosen sade att strömmen skulle vara tillbaka 16.30. Problemet är att vattenpumparna i samfälligheten drivs med ström så vi var utan vatten också. Vis av erfarenheten så hade vi i alla fall vattenflaskor hemma. Värre var det med maten. Laga mat utan ström är ju svårt när man inte har gaskök så det fick bli problemlösning på hög nivå för att få till mitt morgonkaffe. Lunch och middag åkte vi in till Gustavsberg för att äta, de hade i alla fall ström vid lunchtid och framåt.
Att värma upp en kopp vatten på det här sättet tog kanske en halvtimme, men det blev i alla fall en kopp ljummet pulverkaffe. Tur vi har en kamin att elda i så vi får värme i huset!
 
När vi var ute och åt middag så kom meddelande att strömmen beräknades åter kl 18 den 4/1! Alltså två dygn senare! Då var det bara att rusta hemmet med ved, gasolkök, batterilampor och massor av batterier. Som tur var så kom strömmen tillbaka inatt så vi slipper mer elände. Jag var beredd att tömma frysarna och ställa ut maten idag på morgonen, men nu slapp jag ju det. Det verkar som frysmaten klarat sig bra ändå. Nu ska jag ordna till en liten "nödlåda" som kan vara bra att ta fram vid sådana här tillfällen.
 
Radion köpte vi då vi upptäckte att nätet var helt utslaget så jag kunde inte komma åt någon form av information via mobilen eller datorn. Det kändes faktiskt lite otäckt att vara så avskuren. 
 
Saker som är bra att ha i en "nödlåda":
  • Ficklampor
  • Gasolkök
  • Batteridriven radio
  • Powerbank för att kunna ladda mobilen
  • Batterier
  • Tändstickor
  • Värmeljus
  • Våtservetter
  • Handsprit
För att få mer information om vad som kan vara bra att tänka på vid en större katastrof (det här var ju ingen jättekatastrof egentligen om man jämför med katatrofer som pågår ute i världen, men man blir rätt medveten om ens litenhet när såväl strömmen och vattnet som Internet och mobiltäckningen är borta) läs på msb:s sida och ladda ner broschyren som vi fick i brevlådan för ett tag sedan eller beställ hem den (om det är så att den försvunnit). Man vet aldrig när det kan behövas i större eller mindre utsträckning.
 
Inspiration, Utmaning Nyår, Nyårslöfte, Utmaning 2019

Hur du lyckas med nyårslöftet

Brukar du avge nyårslöften? Studier har visat att 55 % av alla svenskar som avger nyårslöften håller dem. Det innebär alltså att hela 45 % misslyckas. Att ständigt misslyckas är inte bra för självförtroendet och självbilden man kanske har som "den som alltid misslyckas" stärks. Vi måste börja jobba på att ändra självbilden. Vill jag vara den som misslyckas eller vill jag vara den som lyckas? Vem av dessa vill jag vara? Det här är väldigt svårt att förändra sig självbild, men viktigt. För hur kan man lyckas om man innerst inne tror att man ändå inte kommer klara det?! Det finns flera förklaringar till vad som avgör om man lyckas eller misslyckas med att hålla sina nyårslöften. Här ska vi kolla på några punkter att tänka på för att kunna gå stärkt ur detta istället för knäckt. 
 
1. Vill du verkligen  detta? Eller är det något som du känner press på dig (från omgivningen?) att du borde ta itu med? Är du inte motiverad på riktigt så är risken större att det inte kommer gå vägen. Fundera på vad du verkligen vill. Är det värt att jobba för ditt mål? För jobb blir det, inget kommer hända av sig själv. Tyvärr.
 
2. Är målet rimligt för dig att uppnå? Kan du verkligen nå ditt mål eller blir det bara en ouppnåelig dröm som aldrig kommer förverkligas? Om det är något som du innerst inne vet aldrig kan hända, då kanske du ska välja ett annat mål som går att uppnå.
 
3. Är målet tydligt och greppbart? Det får inte vara för otydligt eller luddigt, då blir det svårare att veta vad det är du ska jobba med egentligen när man inte kan se målflaggan ordentligt. Specificera målet och skriv ner det för dig själv så det blir tydligt för dig.
 
4. Planering. Att kasta ut ett random löfte strax före tolvslaget är inte så genomtänkt då det kan vara svårt att hålla det dagen efter. Då är risken större att misslyckas eftersom det inte är grundat i ditt inre. Det bör vara ett mål som du har en plan för i ditt inre. Det är ju inte så heller att du ska känna att det är kört bara för att du står där på nyårsafton och inte har en ordentlig plan för ditt mål. Varför inte börja den 20 januari eller 3 februari eller 18 september? Bara du har en ordentlig plan så är datumet oviktigt.
 
5. Dela upp i delmål. Många nyårslöften handlar om ganska stora saker som att gå ner i vikt eller sluta röka t ex, och det är inget man gör på en kafferast. Risken att misslyckas är ganska stor eftersom man har ett stort mål som hägrar långt bort i fjärran. Då är det viktigt att dela upp det stora målet i mindre mål och belöna sig själv när man uppnått delmålen. På så sätt känns det lättare och belöningssystemen i hjärnan blir glada för att du "matar" dem med jämna mellanrum.
 
6. Våga misslyckas. Det är faktiskt otroligt viktigt att våga misslyckas. Du måste tillåta dig att halka av vägen ibland, för det händer. Nyckeln till framgång ligger i att när du halkat av vägen och ligger där i diket kunna resa dig upp, borsta av dammet och gå upp på vägen igen. 
Bildresultat för plan vs reality
Studier har visat att det tar 66 dagar att ändra en vana, något som är bra att ha i bakhuvudet när man kämpar på med att förändra vad man nu har som mål att förändra. 66 dagar, det är 9½ veckor. Sedan ska man ju komma ihåg att alla är vi individer och för vissa går det snabbare medan andra behöver mer tid på sig, så 66 dagar är ett genomsnitt. Men det är ändå bra att veta att det krävs mer än ett par gånger för att få en ny vana inrutad i din vardag.
 
Slutligen ett viktigt råd när man ska jobba med något svårt: Var snäll mot dig själv! Alltid. Alla kan göra fel och misslyckas någon gång. Det är inte ett misslyckande som avgör om du inte uppnår ditt mål eller ej, det är när du ger upp. Om du halkar ner i diket: upp igen bara och acceptera att du halkat av vägen. Straffa dig inte, utan på det igen bara.
 
 
Har du något nyårslöfte i år? Själv har jag två. Dels ska jag jobba med att bli mer hållbar som jag skrev om i det här inlägget, men jag har också skrivit in mig i ett program för att komma igång med träning och förhoppningsvis gå ner i vikt på köpet. Det är mina mål. Det kommer bli kämpigt, men jag kommer kriga för att lyckas.
 
DIY, Hygien och hudvård, Inspiration, Jul DIY, Havregryn, Juldoft, Kanel, Skrubb, Skrubbtvål, Tvål

Gör egen skrubbtvål med juldoft

Om du inte vet vad du ska ge i julklapp så är det här ett perfekt julklappstips. Gör egen tvål och ge bort till någon du håller av. Kruxet är att den behöver lite tid att torka, så om du ska ge bort den i år så är det hög tid att göra den nu. Sonen och jag gjorde tvålen häromdagen, så det blir finfina julklappar till släkten.
 
Den här tvålen innehåller havregryn som på ett skonsamt sätt skrubbar huden och gör den mjuk och len. Smörj gärna huden efter tvättningen med en mjukgörande kräm eller body butter (gärna hemgjord) så blir du len som en barnrumpa. Doften är mild av kanel och apelsin, så den passar extra bra som julklapp.
För ca 10 tvålar
1 ekologisk, oparfymerad tvål ca 120 g
2 ekologiska apelsiner 
1 msk kanel
2 dl hett vatten
3 msk havregryn
 
Skölj apelsinerna noggrant och skala av det gula med en potatisskalare eller riv med rivjärn. Lägg i en skål tillsammans med kanelen. Häll på det heta vattnet och låt det stå och dra. Riv tvålen grovt på rivjärnet. Sila av kanel-/apelsinvattnet.
 
Sätt en kastrull i vattenbad på spisen och häll i tvålrivet och lite av kanelvattnet. Låt massan smälta i kastrullen och häll i kanelvattnet allt eftersom. Det tar ett tag innan det smälter så ha tålamod. När massan är smetig, häll i havregrynen och blanda om. Smörj kakformar med olja och skeda i massan i formarna. Släta till ytan och tryck till ut mot kanterna. Låt tvålarna stelna ett par dagar i formarna. Peta sedan ut dem försiktigt på en tallrik eller bricka och låt dem stå upp och ner och torka vidare ca en vecka. Torka bort oljan från tvålarna och slå in dem i fint silkespapper. De kan behöva stå och torka ytterligare några veckor enligt receptet, men jag är tveksam till att det egentligen behövs. Använd dem när de känns lagom fasta.
 
Låt tvålen sedan ligga på ett bra tvålfat med avrinning så den inte ligger och blir blöt och kladdig, då går den sönder. Den behöver torka upp mellan användningarna för att hålla.
 
Den här tvålen blir brun i färgen pga kanelen, men det går ju att byta ut mot t ex citron och gurkmeja (blir gult) eller lavendel och blåbär (blålila). Bara att testa sig fram. 
Inspiration, Miljösnällt 2019, Hållbart, Leva hållbart, Miljö, Utmaning, Utmaning 2019

Utmaning 2019: att leva mer hållbart

Jag har som mål nästa år att leva mer och mer hållbart eftersom det är något som behövs, både på det personliga planet såväl som i det stora genom att tänka globalt. "Men jag kan väl inte göra något för att påverka jordens klimat" kanske någon tänker, men jag försöker istället tänka såhär: "Vad bra att jag gör något i mitt lilla hörn av världen, hoppas jag kan få fler med mig så kan vi tillsammans påverka". Jag tror att vi ska försöka tänka på allt positivt vi gör istället för att tänka att min insats inte räcker till och att det är en droppe i det stora havet. I ett längre perspektiv så tänker jag att om jag börjar så kanske jag får in ett nytt tänk hos barnen som sedan sprider det vidare till sina barn som ringar på vattnet, men i nutid så är det väl så att jag vill försöka få in ett nytt tänk hos folk omkring mig såväl som mina kära bloggläsare! Är du redo för en förändring 2019 som är bland det viktigaste du gjort? Läs vidare!
 
 
Men räcker min insats då, särskilt när vi har världsledare idag som anser att miljöhotet är en bluff? Det tycker jag är ett incitament för att kämpa desto mer för att inte jordens krympande resurser ska hinna sina alldeles under de år dessa världsfrånvända personer sitter vid makten och polerar sina foliehattar. Ja, din insats räcker jättebra, för utan dina medvetna val så hade du också bidragit till att jorden utarmas. Vi behöver verkligen stanna upp lite och fundera på hur vi själva kan påverka vår miljö, för vilken jord vill vi lämna över till våra barn och barnbarn?! Men det handlar också om vilken värld vi vill leva i här och nu! Jag tycker det är väldigt positivt att det börjar pratas miljö nu i medierna och att årets julklapp blev det återvunna plagget t ex (jag skriver om det här). Det visar att miljön angår oss alla och nu är en fråga som inte bara s.k. "miljömuppar" bryr sig om. Det är fint och modernt att vara miljömupp idag, för det visar att man bryr sig om något större än en själv och tänker i vidare perspektiv än det rent materiella.
 
En miljömupp? Japp, och en stolt sådan!
 
Det är ju ingen raketforskning jag ska bedriva utan det är ett sätt för mig att bli medveten om vilka val jag gör i vardagen och vad jag kan göra för val som är bättre för miljön. Enkelt, men samtidigt jättesvårt då nya vanor ska brytas och nya fåror ska plöjas i våra inre. Forskningen visar att det tar 66 dagar att skapa en ny vana, så det krävs lite (tanke-)kraft att skapa nya, hållbara vanor då vi är vanemänniskor som hellre lägger vår energi på något annat än att bryta gamla tankemönster och förändra oss.
 
 
Jag kommer alltså att ha olika teman varje månad som jag ska försöka arbeta kring för att nå ett mer miljömedvetet och hållbart tankesätt i vardagen. I begreppet hållbart lägger jag faktiskt in den psykiska hälsan också då den går hand i hand med hur vi tar hand om miljön. Om vi inte mår bra inombords, hur ska vi orka ta hand om det som finns omkring oss?! Det är så viktigt tycker jag eftersom brytandet av gamla vanor handlar i mångt och mycket om psykologi. Dessutom ser man ju i rapport efter rapport att den psykiska hälsan idag (framför allt för de unga) försämras, så det är viktigt att vi vågar prata om det och se på vad vi kan göra för att förbättra vårt mående.
 
 
Jag kommer närmare nyår att skriva en komplett lista på vilka temamånader jag tänker mig att ha med start i januari 2019, och så kommer ett inlägg längre fram om det här med att bryta vanor. 
 
Är det någon mer som kanske är intresserad av att jobba för ett mer hållbart 2019, så kan vi jobba tillsammans och peppa varandra (och andra förstås)? Det vore kul. Häng på vettja och gör en insats för dig själv och för miljön.
 
Visa fler inlägg