Vad jag önskar mig i julklapp

Så här dags börjar julklappsönskningarna trilla in från barnen (efter viss påtryckning från oss vuxna...) och nära och kära börjar även fråga mig vad jag önskar mig i julklapp i år. Jag tycker det blir svårare och svårare att säga vad jag önskar mig för varje år eftersom jag egentligen har allt jag behöver i prylväg. Min syster och jag brukar alltid ge strumpor till varandra, för det är ju något som man ALLTID behöver. Men för övrigt ... nej, jag behöver ingenting.
 
I år har jag sagt till maken att jag vill ha en gåva som gör gott för andra. T ex Stadsmissionen eller UNICEF har olika "julpaket" eller "julklappar" som hjälper barn och barnfamiljer på olika sätt. Så många barn i Sverige lever i fattigdom och önskar inget hellre än att få äta sig mätta till jul och kanske få en liten julklapp för att få en jul som "alla andra" kompisar och slippa känna sig utanför när de kommer tillbaka till skolan efter jullovet och alla pratar om vad de fått, vad de ätit och vad de gjort under lovet. Eller alla dessa barn som flyr från krig eller barn som lever under andra svåra förhållanden med sjukdomar och svält. Dessa barn vill jag försöka hjälpa istället genom att dela med mig av det jag har som de saknar, det vill säga pengar. Det önskar jag mig i år.
 
Relaterad bild
 
 
#1 - - Mösstanten:

Det var en fin önskan.
Förra året kom vi överens om att inte ge julklappar till varandra på julafton, mer än till min utvecklingsstörde son. Av honom får vi alltid biokort till Filmstaden. Ingen dum julklapp.
Fast jag kommer nog att önska en bok från min man och ska höra med honom om han inte vill ha något. Vi ger då varandra klapparna när vi är ensamma. Det kan bli ett sånt schå på julafton med alla paket och allt papper istället för att man fokuserar på det som är viktigt. Men just att ge till Stadsmissionen eller liknande är en jättebra idé. Då gör ju julklappen nytta.

Svar: Biokort är ju alltid en jättebra klapp tycker jag. Det brukar sonen få av kompisar i födelsedagspresent. Böcker är ju alltid en bra julklapp också, och jag brukar alltid önska mig en bok av årets Nobelprisförfattare, men i år blir det ju ingen sådan klapp under granen.
Ja, jag tycker att det är en bra idé att vi försöker dela med oss till de som inte har det lika bra som vi. Jag har också varit fattig och vet hur jobbigt det är att inte ha pengar till mat.
Ninas hus